Ännu en vecka med över 6 mils löpning. Det har inte varit en njutningsfull vecka.

Har haft stumma och ömma vader på princip varje pass. Enda undantaget var måndagen då jag körde ett snabbdistanspass. Vilken känsla av att vara lätt i kroppen.

Har slarvat med mina kompressionsstrumpor allteftersom det blivit varmare i luften. Det är dags att börja med det igen. Värme vs. smärta? Valet är inte så svårt egentligen så jag förstår inte detta slarv. Skärpning!

Planen sedan en tid tillbaka var att springa Varbergsloppet över 10 km. Formen kändes sådär och jag ville få in mer kvalitet i träningen efter maran så ställde jag in. Efter att ha kikat i resultatlistan för Varberg ser jag att det var riktigt bra tider. Det var hela 92 herrar och 3 damer som var under 40 minuter och 61 st herrar som sprang bättre än mitt personbästa på 38.36

Nästa lopp kommer istället att köras i Falkenberg.

Sammanställning: V 27

Antal träningspass: 11 st

Total tid: 760 min

Antal dagar av träning: 5

Löpning:

Antal löppass: 5

Sträcka: 66.18 km

Total tid: 337 min

Får ett SMS av min fru där hon skriver att vi har blivit godkända av barnhemmet. Det har kommit hem ett brev från Adoptionscentrum.

Uppgivenheten dränker mig. Tankar om att vi aldrig kommer bli föräldrar fullkomligt invaderar mitt sinne. Det var ju för helsike 4 månader sedan vi skickade vår ansökan till barnhemmet. Försöker tänka klart. Det måste vara nåt som inte stämmer.

När jag kommer hem och läser brevet ser jag att det beslutet om godkännande av oss som adoptivföräldrar togs 18 mars på barnhemmet.

Hur det kommer sig att vi först nu får beskedet är en jäkligt bra fråga. Vad pysslar dom med på barnhemmet/adoptionscentrum?

Vi har haft kontakt med ett par som kommer adoptera från samma barnhem som oss. De fick barnbesked för några veckor sedan men de har inte fått något godkännande som adoptivföräldrar. Vissa får det och andra inte tydligen.

Hur märkligt som helst.

Fortfarande denna väntan. Är det idag, imorgon eller om 4 månader de ringer om barnbeskedet? Nu tycker till och med jag att det börjar bli jobbigt.

Ola Skinnarmos ord snurrar på repeat i min hjärna: Köp det du inte kan påverka

Helgens långpass är inte mycket att skriva om. Det blev 22 km (trodde nog att rundan skulle vara lite längre)

Farten var beskedliga 5.17 min/km i snitt. Faktum är att det varken gick fortare eller långsammare på någon del. Så på det viset kanske man kan vara nöjd.

Funderar om det är gubbvader (små bristningar i vaderna) som jag fått. Nu var det ett tag sedan jag körde med kompressionsstrumporna. Kanske borde göra det oavsett vilken väderlek det är ute.

Dessutom kommer jag köra mer styrka för vaderna. På så sätt kanske problemet kan avhjälpas.

Som det är nu har jag ont i 4 av 5 träningspass. Den värsta smärtan brukar försvinna efter ca 10-12 km och det är inte alltid man är ute så länge :)

Mardrömmen är väl kompartmentsyndrom vilket innebär att när muskeln växer

har inte kringliggande muskelhinnor hängt med i utvecklingen och när muskeln överansträngs och mjölksyra bildas sväller muskeln så att det blir för stort tryck inne i muskelhinnan. Detta kan leda till att intilliggande blodkärl stryps och därmed att muskelns blodtillförsel minskar.

Vi hoppas att det bara är överansträngning och ingen skada. Fast överansträngning kanske är en typ av skada?

Det positiva är att med stretching börjar problemen med min höft att avta.

Jag fortsätter på den inslagna vägen och hoppas på det bästa.

Startade lördagen med att bege mig till Åby Idrottsplats för att köra 3 x 5 x 300 m intervaller med en fart på 60 sekunder och vila på 30 sekunder.

Klockan var 08.50 när jag stack iväg. Som sagt, i bland kan man undra vad man håller på med :)

Sällskapet ställde in och det kändes aningens motigt att bege sig mot Idrottsplatsen för att ensam köra intervaller.Tyvärr var det stängt så jag fick köra intervallerna på cykelbanan bredvid.

Även den här dagen var det tunga och stumma vader. Planen ändrades till att jag körde fyra repetitioner om 3 set istället. Mellan varje set hade jag 2.30 min gångvila. Kanske för mycket?

Set 1: De två första intervallerna gick på 1.02 vilket ger en snittfart på 3.27 min/km

I början är det alltid svårt att hitta farten för att orka med alla repetitioner.

De två avslutande prickade jag in 60 sekunder blankt

Set 2: Nu börjar farterna krypa neråt. Det går fortare och fortare. Den snabbaste intervaller i det här setet går på 56 sekunder. Kroppen känns bra och av vaderna känner jag inte så mycket

Set 3: Lyckades pressa ännu mer. Sista intervallen drog jag på riktigt mycket för att få ut det sista ur kroppen. Farten blev 2.47 min/km och klarade intervallen på 50 sekunder blankt. De tre övriga repetitionerna 53, 53 och 57 sekunder.

Jag kanske skulle pressat in en ytterligare ett set men nu var hjärnan inställd på 3 set med 4 repetitioner i varje. Ett bra pass till ända.

Med uppjogg och nedvarvning så fick jag ihop 10,5 km

Träffade I för ett gemensamt träningspass igår. Efter två tuffa löpträningspass med 8 km snabbdistans och intervallpasset på tisdagen var mina vader återigen stumma, tunga och gjorde ont.

Det gick inte fort igår men det blev 14 km löpning med ett genomsnittstempo på 5.19 min/km. Omgivningarna var fina och sällskapet trevligt. Vi snackade oss igenom hela passet

Nu till min fundering - borde jag avstått det här passet? Ger det nåt att springa dom där 14 km med ömma vader i ett tempo som inte är mycket att sätta i julgranen?

Den här veckan blir det 5 pass löpning. Snabbdistans, intervaller, lätt löpning 14 km, 3x4x300 m intervaller, långpass 20 - 30 km.

Bör jag ta bort 1 pass och köra mer kvalitet istället? Blir min utveckling bättre då?

Hur ska jag träna för att bli snabbare på 10 km och halvmaran? Räcker det med 4 löppass?

Det är funderingar som jag brottas med. Känns inte som jag hittar rätt i djungeln.

Att springa på motivation skulle inte fungera för mig. Då blir det 10 km i 4.20 fart varje pass och det kanske inte heller är det optimala.

Jag behöver någon form av struktur att följa.

Snälla, finns det några bra tips hos er där ute?

Uppslutningen på intervallpassen under sommartid är dålig. Nu var vi 5 stycken som hade tankar om att göra ett bra träningspass.

Vi körde 2 x 70/20 -- 2 min/1 min vila -- 3 min/1.30 vila -- 3 min/1.30 min vila --

2 min/1 min vila -. 2 x 70/20

Det kanske inte ser så mycket ut men det är jobbigt kan jag lova. Det finns en liten slinga som kallas för Hästskon längs elljusspåret och den är ca 70 sekunder lång.

När jag och P skulle avsluta våra sista intervaller så var vi ca 10 sekunder snabbare. Ändå tyckte vi att det gick fortare i början :)

Kul att det har varit lite variation i intervallerna de två sista gångerna. Problemet med träningarna är att det finns olika idrottare representerade. Det är multisportare framför allt som är med och tränare. Sen en del skidåkare och några triatleter. Det är inte så många som enbart håller på med löpning. Därför blir intervallerna mer anpassade till den stora gruppen

Kanske bör jag hitta en träningsgrupp som kör intervaller mer inriktat för löpning eller spelar det någon roll? Det viktiga är att jag får min dos av intervaller?

Bör intervallerna vara mer säsongsanpassade för mig som löpare?

Hur är era tankar kring detta?

För lite mer än ett år sedan sålde vi bilen för att kunna spara ännu mer pengar inför adoptionen. Det har gått över förväntan att vara utan bil. Jag cyklar ändå till och från jobbet. Motion är något jag gillar som ni vet :)

Så för min del var det inte en jättestor omställning.

Till helgen åker vår granne på en 3 veckor lång semester. Han frågade om vi ville låna hans bil medan han var borta. Självklart tyckte vi. Onödigt att den bara ska stå på parkeringen och samla damm.

Det är bättre att vi rastar bilen. Låter vinden flyga i vårt hår i en cabriolet.

Sämre bil kan man få låna faktiskt; en Mazda Mx5

  Bild från internet

Hur härligt som helst. I lördags var vaderna riktigt stumma och varje löpsteg smärtade mer eller mindre.Idag var kroppen lätt som en fjäder.

Efter en vilodag var jag åter tillbaka i löparskorna. Planen var 8 km lätt löpning men jag kände genast att benen svarade. Istället blev det snabbdistans.

Kändes som jag kunde springa hur långt som helst idag men höll mig ändå till 8 km.

Det kommer fler roliga pass i veckan som jag vill känna mig fräsch inför.

Försökte faktiskt hålla igen men medeltakten sjönk stadigt. Avslutade sista kilometern med 3.49 min/km

Visst var jag trött efter passet men jag blir alltmer bekväm att springa i dom farterna. Träningen ger mig små, små positiva signaler hela tiden och det är det som gör det så fruktansvärt roligt att träna :)

Kilometertiderna för den intresserade 4,34 - 4,29 - 4.17 - 4.23 - 4.11 - 4.09 - 4.02 - 3.49 (Japp Mia, det var en väldigt flack runda jag körde idag) =)