"Hur kan fullt friska människor tycka att det är en lovansvärd ambition att utsätta sig för lite förhöjd ansträngning mindre än två procent av tiden? För det landar på det – två procent – om man delar tre timmar med veckans samtliga 164" (Klingberg "Runners World nr 9 2011)

Jag är prenumerant på tidningen Runners World. Nördigt eller hur?

Fast har man löpning som ett av sina stora intressen är det intressant att läsa om träningstips, utrustning och kost.

Tyvärr har Claes Åkessn övergått till ett annat arbete och lämnat över chefredaktörsstolen till Stefan Larsén. Hoppas han kan vara lika drivande som sin företrädare.

I senaste numret läser jag en artikel av Mårten Klingberg som är väldigt tänkvärd. Vissa skulle nog se artikeln som mycket provocerande. Oavsett vad man tycker så fick den mig att tänka till lite extra.

"Att säga att man ”ska försöka träna tre, fyra gånger i veckan” är lika fräscht som att ha samma ambitioner med sin tandborstning. Eller: ”Jag ska försöka torka mig efter åtminstone vartannat toalettbesök"

"Det är väl bättre att folk gör någonting istället för ingenting.” Jag vet inte jag. Den som tror att den är fysisk aktiv för att den släpar sig runt i spåret några gånger i veckan, är lika snett ute som den som tycker att det räcker med att steka upp lite fiskpinnar för att kalla sig kock"

”Träna ska vara roligt” hör jag den välmente programledaren i P1s ”Kropp och själ” deklarera. Träna ska inte vara roligt, hävdar jag. Det är just den villfarelsen som gör att det inte blir någon träning alls för många. Om man tror man ska på party, och så får man en spark på pungen istället – klart man skiter i det. Att anstränga sig hårt är bara roligt för en masochist. Vi andra får motivera oss på andra sätt." (Klingberg "Runners World nr 9 2011)

Den första planen var att springa Stockholm Halvmaraton den 17 september. Eftersom jag inte visste ifall vi skulle vara i Colombia vid den här tidpunkten valde jag att inte anmäla mig.

Har skickat 2 – 3 mejl till arrangörerna för att höra ifall det skulle vara möjligt att få tillbaka sin startavgift vid resa för adoption. Inte ett ljud har jag hört från kansliet. Enligt min mening är detta under all kritik.

Ingen halvmara men däremot ett 10 km lopp nära hemmaplan.  Dagarna innan och på tävlingsdagen var jag inte alls sugen på att tävla. Kände ingen motivation.  Brukar alltid komma i stämning när jag väl står i starfållan. Inte den här dagen. Tankarna gick att jag var nöjd om jag gjorde en tid kring 38.30

Har sällskap av Alexander och Karin. Tanken var att Alexander skulle tävla men efter ett kanonlopp på DM hade han svårt att ladda om. Karin gjorde sin första tävling sedan skadan. Ett lopp som hon joggade igenom tillsammans med vänner som tävlade för första gången.  

Startskottet går. Känner mig fortfarande stel i benen. Stretching har inte hjälpt. Kanske det var dumt att köra ett pass i progressivt tempo ner mot 4.00 min/km tempo tänker jag för mig själv.

Första km går i 3.37 tempo och andra avverkas i 3.41 Kroppen känns rätt bra trots allt. Känns inte som jag kan få till mitt löpsteg som jag vill. De kilometer som följer ligger jag stabilt i ett 3.42 tempo.
Börjar fundera om jag inte borde slå av på takten för att orka med en spurt på slutet. Jag har trots allt inte sprungit så här fort tidigare. Å andra sidan har det aldrig känts så här lovande heller tänker jag.
Jag vet att det första jobbiga partiet kommer vid 4 km och smärtan börjar dyka upp vid 7 km.

Första dippen får jag vid km 5. Undrar om det var här de hade singel som man sprang på. Fick inte alls något bra grepp och det var jobbigt. Nu var det ingen lång sträcka men fullt tillräckligt.
Min Garmin visade en medelhastighet på 3.42 Jag skulle ha råd att slå av på takten och ändå komma under 38 minuter.

Tycker själv att jag börjar dra ner på takten men klockan visar fortsatt 3.42 tempo. Måste ha krafter kvar sista km och inte gå in i väggen. Men inget händer. Kroppen svarar bra. Snart i mål och då dyker det upp en backe som känns grymt brant. Skulle jag se den nu skulle jag bara skratta åt den. Jag älskar ju backar. Efter 9,5 km i hög fart är alla backar tunga. Benen stumnar. Äntligen uppe och nu är det bara spurta. Upploppet tycks aldrig ta slut. Jag riktar blicken mot målområdet. Snart, snart …

Går i mål vad jag tror är 37.22 Tänker aldrig på personbästat utan är nöjd över att äntligen vara i mål. Det är först när mina kompisar kommer fram som jag inser att jag gjort ett riktigt bra lopp.
Den officiella tiden blir 37.20

Jag slår personligt rekord med 32 sekunder på 10 km. Inte illa om jag får säga det själv.
Känner att med lite mer fokus på kvalitetsträning så kan jag nog gå under

37 minuter. Men det tar vi nästa år =)

Kretsloppet kommer jag springa igen. Ett riktigt bra ordnat arrangemang.

Vi ses nästa år!

För de som följer bloggen vet ni att jag har haft problem med en överansträngd höft. Det är i alla fall vad sjukgymnasten sa. Problemet med höften har blivit allt bättre under de senaste veckorna.

Nu har ett annat problem dykt upp. Jag har fått nån typ av känning i baksida lår på vänster ben.
Känningen sitter rätt högt upp, strax nedanför rumpan.

Började diagnostisera mig själv och hittade information om att det jag känner i baksida lår kan kopplas samman med höften. Falsk ischias!

En av orsakerna kan vara muskulär obalans runt höften med överaktiva spända muskler, samt svaga och inaktiverade muskler. Ses vid de flesta typer av falsk ischias. Smärtan vid falsk ischias förläggs ofta från nedre höften ned till knäet.

För mer information om falsk ischias kan ni läsa här
När tävlingssäsongen är över är det jag som går till en kiropraktiker för att få en bättre diagnos.

Det har inte blivit så mycket träning i helgen. Lördagens långpass blev inte så långt som jag hade hoppats på. Jag var oerhört trött i vader, lår och ljumskar.

Lindholmenstafetten blev mer slitsam än vad jag trott. Att 2,5 kilometer kan sätta så djupa spår.
Det blev 18 km som jag fick slita mig igenom. Det var inte njutningsfullt någonstans.  Tanken var att jag och min kompis skulle köra 10 km rundan två varv. För min del räckte det med ett. Istället gick jag på ”åttan” vilken är mer flack och lättsprungen.

Nu är det inte många tävlingar kvar på säsongen. Nästa helg kommer jag springa Kretsloppet i Borås. Övriga tävlingar som jag planerat är;

Göteborgs halvmara och Sävedalsloppet. Kanske, kanske även Finalloppet
Vet faktiskt inte hur formen är. När jag väl ställer mig på startlinjen och tävlingsadrenalinet börjar skjuta in så kommer det säkert bli bra.

I veckan blir det intervaller av något slag med träningsgruppen. Lätt löpning på onsdag och korta intervaller (100 m) på torsdag för att få upp lite fart.

Istället för att träna har jag varit på sociala aktiviteter. På fredagen gick vi till Café Publik och träffade lite kompisar. På lördagen var det bröllopsfest och på söndagen besökte jag och min fru Gunnebos matmarknad.

Så helgen har varit kanon trots lite träning

Ikväll är jag varvräknare åt Alexander som springer DM 10 000 på Åby Idrottsplats.

I sista stund hade vi lyckats få ihop ett lag till Lindholmenstafetten. Det här skulle bli kul och tufft! 2 500 meter i full fart.

30 minuter innan starten börade det regna. Blåsten hade funnits där hela dagen.

Inte helt optimala förhållanden alltså. Jag bestämde att sträcka nummer 2 skulle passa mig. Startmannen Alexander som är den snabbaste i gänget behövde ordna ett bra utgångsläge.

Det är kyligt när jag ställer mig på startlinjen och inväntar växlingen. Regnet piskar mot mig. Växlingen gick bra och sedan var det bara att springa järnet.

På vissa ställen längs med banan tog blåsten tag i mig. Det var svårt att veta hur fort det gick för ibland kändes det som du inte tog dig fram alls.

Trots de yttre förhållandena gick det bra. Vid målgång hade jag svårt att knyta upp min sko för att få loss tidtagningschipet. Händerna bara skakade och i munnen hade jag blodsmak så det räckte och blev över.

Först ett par timmar senare var jag pigg igen.

Idag är det lite stela baksida lår. Men lite lätt löpning ikväll får nog bukt med det också.

När laget gått i mål var vi övertygade om att vi blivit 3:a. Det var vad funktionärerna meddelade oss och ingen av oss tyckte att vi blivit omsprungen.

Så vi stannade kvar för att vara med på prisutdelningen. Snacka om antiklimax när de inte ropade upp vårt lag som hette "Jakob Hårds vänner"

Min tid över 2.5 km blev 8.31 vilket blir en snitthastighet på 3.24

Så här såg vårt lags tider ut

Sammanlagd tid: 34:04
07:41
08:31
08:53
08:58

Det har varit en hektisk vecka på jobbet. Kursstarter och huvudet har varit fullt av "kom ihåg saker".

Tänkte att ett intervallpass på torsdagen där jag skulle köra 15 x 400 meter skulle vara avstressande. Huvudet ville inte riktigt hänga med och benen var lite tunga efter fartlek i måndags och intervall i tisdags.

Trots allt negativt gick passet över förväntan men jag var grymt trött efteråt.

Väldigt svårt att köra själv och hålla bra fart.

Vilan ställdes till 45 sekunder förutom mellan intervall 7 och 8 samt 11 och 12 där jag var helt slut och vilade 60 sekunder istället. På sista gav jag järnet och landade på 1.13 :)

Det positiva med kvällen var att alla intervaller gick under 1.20 .... Flest intervaller hade jag på 1.18, två stycken på 1.16 och en på 1.15

Imorgon blir det långpass. Är sugen på 30 km men får se hur mycket kroppen orkar efter rätt tuffa kvalitetspass. Tufft men fantastiskt roliga pass ändå :)

Ett långpass blir perfekt uppladdning för kräftskivan vi ska ha.

Min underbara fru är en fantastisk värdinna och älskar att pyssla och piffa.

Nästa höst är vi med all sannolikhet en familjemedlem till.

Vaknade av att min fru lämnade bostaden strax efter 06.00

Bestämde mig där och då för att ta en morgonjogg. Det var många veckor sedan jag var ute så tidigt. Jag garanterar att jag absolut inte ångrade mig

Vid 06.20 var jag redo. Sprang längs med Stensjön och in på löparspåren längs med Rådasjön. Det blev en runda på dryga 7 km längs med spegelblanka sjöar och solen som var just på väg upp. Sagolikt vackert och då undrade jag varför jag inte tar mina morgonrundor oftare. Det är kvalitet av ett helt annat slag och behöver inte utesluta träning på eftermiddagen.

Det blev personbästa i Halmstad idag, 37.51 över 10 km

Jag är rätt nöjd med loppet. Hade en svacka vid km 7 och 8 men som helhet gick det precis som jag tänkt mig.

Nu är inte Midnattsloppet så intressant längre. Orkar inte ladda om mentalt efter att jag nått ett av mina stor mål med löpningen; att göra under 38 minuter på 10 km.

Idag klarade jag det med 8 sekunders marginal. Imorgon är jag värd vila och på måndag börjar jag sikta mot 1.24.59 på halvmaran. Hänger ni med?