Hur förhåller man sig till personer i sin omgivning som uttrycker sig så här om ditt genomförda maraton;

- "bra gjort"

- "bra jobbat"

- "vilken bra tid"

Det jag vill komma till är att dessa personer inte vet hur mycket träning det innebär att göra ett maraton på under 3.30 t.ex

Det är slentrianmässiga utrop om att man gjort det bra som på nåt vis stör mig.

Blir arg på mig själv som inte tillåter folk att vara glada för min skull. Det är samma sak med när man hör folks kommentarer om adoptionen. De vill bara väl men ibland känns det bara konstigt.

Tycker även det var jobbigt när mina maratonkompisars vänner och familj ringde och berättade om våra tider. Att jag var i centrum. Som utpekad. Skyldig.

Känner mig inte bekväm eller van med situationen. Att jag är den som var bäst.

Jag har sprungit ett maraton på en tid som jag är  väldigt nöjd med. Har inte kunnat genomföra tävlingen på något annat sätt.

Visst, så här i efterhand känner jag väl att det fanns mer att ge. Kunde ha gått lite fortare men samtidigt var jag inte säker på distansen. Om jag faktiskt skulle hålla hela vägen. Det vet jag nu, jag klarar ett maraton.

Vill helst inte vara i centrum idag på jobbet. Kan jag skriva min tid på tavlan och att jag är lite stel och öm i kroppen men att det är precis så det ska kännas.

Nu vill jag återhämta mig ett par dagar och fortsätta min träning mot nya mål

Det behöver jag inte stå i centrum för. Det finns så mycket annat viktig att fokusera på där ute. Ute i den viktiga världen och inte i min löparvärld.

 

Staffan

30 maj 2011 09:11

Äh, ta mig på dig Finisher-tröjan och låt folk berömma dig, du kom bland de första tusen löparna i ett marathon, en distans som de allra flesta aldrig skulle komma på tanken att prova på!!

Släpp Jante och njut av vad du presterat!

http://wwwfyraochtrettio-staffan.blogspot.com

 

MEREI

30 maj 2011 10:30

- Stort grattis!

http://dajeroma.blogg.se

 

Mia

30 maj 2011 13:02

Håller med Staffan! Tillåt dig att njuta lite. Jag var dålig på det igår, men idag har jag insett vilken prestation det är att som tjej springa på min tid. Galet. Ogripbart. Folk får gärna berätta hur bra jag är tills jag fattar :)

http://www.menmia.se

 

Karin

31 maj 2011 08:58

Kortfattat nu (kommer bilder sen):
- sprang i en park som var 1 km runt
- GALET varmt men är ju van vid gymmet där det är typ lika, som en bastu haha
- hade långbyxor, huaaa
- var nån slags society park så de var lite vana vid joggande västerlänningar där tror jag, eller iaf promerande
- annars gick folk bara där i sina vanliga "inlindade dräkter"
- visst stirrade folk, men man är ju van haha

SVÅRT att ta i bara, man blev lite yr haha

http://endorfinkickar.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Har tröttnat på Bloggplatsen och beger mig vidare till en ny adress. Följ med till invisible world. En blogg som mest handlar om träning men lite annat finns också att läsa.    http://montanis.blogspot.com/ Hoppas ni alla följer med! ...

  Får just reda på att domstolarna i Colombia har stängt från mitten av december till mitten av januari. Därför kommer inte Adoptionscentrum att skicka några familjer till landet efter mitten på november månad. Suck, pust och stön. Alla svordom...

  Det ser inte ut att bli något samtal från Adoptionscentrum den här veckan heller om att vi blivit föräldrar. Den första känslan är uppgivenhet. Sedan ilska mot sig själv som låter sig luras att hoppas så in helvete varje vecka.   Det var så l...

"Hur kan fullt friska människor tycka att det är en lovansvärd ambition att utsätta sig för lite förhöjd ansträngning mindre än två procent av tiden? För det landar på det – två procent – om man delar tre timmar med veckans samtliga 164" ...

Den första planen var att springa Stockholm Halvmaraton den 17 september. Eftersom jag inte visste ifall vi skulle vara i Colombia vid den här tidpunkten valde jag att inte anmäla mig. Har skickat 2 – 3 mejl till arrangörerna för att höra ifa...