MItt stora träningsmål för året är över. Igår sprang jag Stockholm Maraton.

Målet var att göra en tid under 3.30.00 Det gick lite bättre än så och jag sprang in på tiden 3.17.02

Det sägs att ett maraton börjar vid 30 km. Jag kände mig väldigt pigg vid 30 km,

33 km, 35 km och undrade om inte tröttheten skulle sätta in sin stöt.

Jorå, tröttheten både mentalt och fysiskt, kom vid 38 km. Började titta på klockan mer frekvent och känna av tunga lår och vader.

Vet inte varför jag stannade vid sista vätskestationen för att dricka vatten.

Jag var inte törstig. Kanske det var min hjärna som på något omedvetet sätt ville att jag skulle stanna. Gick ett par steg så att jag kunde få i mig vattnet.

Tappade egentligen ingen tid alls eftersom jag kom igång snabbt igen.

Västerbron tyckte inte jag var särskilt märkvärdig. Det var egentligen ingen passage som var jobbigare än någon annan. Oavsett hur banprofilen ser ut vid 35 km och uppåt så är man trött.

Jag har svårt att återge fina bloggberättelser om loppet. Jag är så inne i mig själv när jag springer att jag har svårt att registrera vad som händer runt mig.

Jag är nöjd med allt, förberedelser och genomförande.

Kunde nog inte ha gjort något mer under mitt första maraton. Jag sprang på väldigt jämna tider och "tappade" bara 1 minut på andra halvan loppet.

Vid målgången inne på Stockholm Stadion kom några tårar. Det var bara så oerhört skönt att vara i mål och göra en sån pass bra tid. Väntade in mina kompisar på gräsplanen. Alla mina kompisar gjorde riktigt bra ifrån sig. Är stolt över deras prestationer.

När vi alla hade samlats så tog vi en segeröl. Gissa om det smakade gott :)

Jag är även riktigt glad över Mias fantastiska tid och Hempas prestation.

Fantastiskt bra tider. Grymt

Det bästa var nästan att ställa sig i den varma duschen. Det var lite kylslaget både under loppet och efteråt. När jag stod i duschen kom det ytterligare tårar.

Vilka känslor det sätter igång.

Nu blir det löparvila ett par dagar. Sedan blir det träning mot de halvmaror jag tänkte springa senare i sommar och höst.

Stockholm maraton 2011 i siffror

 

Andrea

29 maj 2011 22:02

Haha jag sa ju det! :) Stort grattis!!

http://lopningolivet.blogspot.com

 

Staffan

30 maj 2011 08:15

Grattis, jättebra genomfört på jämna fina tider!!
Visst är det en speciell känsla att gå imål efter 42km löpning?

http://wwwfyraochtrettio-staffan.blogspot.com

 

Julia

30 maj 2011 17:07

GRYMT jobbat! Är mäkta imponerad! (kikat in här massa gånger under gårdagen för att se o du uppdaterat). När jag läser din blogg blir jag så himla sugen att själv göra en satsning till nästa års maraton...

http://juliaelhag.blogg.se

 

Hempa

30 maj 2011 20:52

Stort grattis! Grymt bra genomfört lopp, du höll ju farten som ett urverk. Håller med dig i mycket, t ex både om Västerbron och känslan efter 35K oavsett banprofil. Känner även igen tårarna, det är onekligen något speciellt att fullfölja en mara. Oavsett tid är det en prestation utöver det vanliga.

Roligt att du nämner mig i inlägget, tack för det! :-)

http://hempa10.wordpress.com

 

Karin

31 maj 2011 08:50

men vilken BRA tid, grattis! Själv sprang jag utomhus för första gången här i Bangladesh idag:)

http://endorfinkickar.blogg.se

 

Lisa

1 juni 2011 18:28

Om man nu får säga det: "Grattis!". (Jag vet iofs hur mkt slit som ligger bakom.)Skönt att du klarade planerade tiden med marginal! Det känns som att så mkt kan gå fel på maraton, trots perfekt förberedelse: toa-panik, skador/smärtor, kramp, vätskebrist, energibrist etc. Jag är imponerade av alla som lyckas hålla hela vägen!

http://loparlisa.se

 

Fifi

3 juni 2011 19:44

Alltså, fan vad grymt jobbat, du klarade ditt mål och mer därtill, jag är imponerad! Mycket!

Det är så kul att shoppa till sitt barn, mycket roligare än att shoppa till sig själv.

Ha en fin helg!

http://fififantastic.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Har tröttnat på Bloggplatsen och beger mig vidare till en ny adress. Följ med till invisible world. En blogg som mest handlar om träning men lite annat finns också att läsa.    http://montanis.blogspot.com/ Hoppas ni alla följer med! ...

  Får just reda på att domstolarna i Colombia har stängt från mitten av december till mitten av januari. Därför kommer inte Adoptionscentrum att skicka några familjer till landet efter mitten på november månad. Suck, pust och stön. Alla svordom...

  Det ser inte ut att bli något samtal från Adoptionscentrum den här veckan heller om att vi blivit föräldrar. Den första känslan är uppgivenhet. Sedan ilska mot sig själv som låter sig luras att hoppas så in helvete varje vecka.   Det var så l...

"Hur kan fullt friska människor tycka att det är en lovansvärd ambition att utsätta sig för lite förhöjd ansträngning mindre än två procent av tiden? För det landar på det – två procent – om man delar tre timmar med veckans samtliga 164" ...

Den första planen var att springa Stockholm Halvmaraton den 17 september. Eftersom jag inte visste ifall vi skulle vara i Colombia vid den här tidpunkten valde jag att inte anmäla mig. Har skickat 2 – 3 mejl till arrangörerna för att höra ifa...