Innan jag slutade på mitt förra jobb i januari berättade jag för mina arbetskamrater att jag vill ha ett presenkort på Löplabbbet i avgångsvederlag.

Det gäller att vara om och kring sig :)

När dagen var kommen så fick jag mycket riktigt ett presentkort på 500 kr.

Har inte vetat vad jag ska köpa. Löparjacka har jag ett par stycken. Löpartights, shorts och funktionströjor finns även en del att välja på i min löpargarderob.

Därför har presentkortet legat och brännt i fickan sedan mitten av januari.

I måndags testade jag mina kompressionsstrumpor. Det var fantastiskt på alla sätt.

Så igår bestämde jag mig för att det behövs fler uppsättningar i min låda.

Presentkortet åkte fram och jag begav mig till löplabbet. Två nya par inhandlades. Det fick bli svarta den här gången.

Det sägs att cykla är nyttigt och ger oss vardagsmotion och kondition. 

Vissa älskar att cykla mer än andra och utsätter sig frivilligt för att cykla downhill eller plåga rumpa och det som vi killar har mellan benen i mil efter mil.

Andra, inklusive mig själv, tycker det är skitskoj att sitta på en spinningcykel där man trampar som en idiot, svetten rinner lika mycket som en åskskur i Pakistan och ändå kommer man inte meter. Sinnessjukt

Allt som oftast cyklar jag till och från jobbet. Det är 9 km enkel väg. Det är platt men på nåt sätt lyckas alltid vinden vända så jag får motvind hem.

Min cykelväg är inte den roligaste. Ni som känner till Mölndalsvägen - Göteborgsvägen vet hur intressant den är.

Men hur nyttig är min dagliga cykeltur egentligen? Några exempel

Jag riskerar livet varje dag med bilister som inte lärt sig trafikregler eller vet om att det även finns cyklar i trafiken. De kanske inte vet hur en cykel ser ut eller att vi i stort sett sitter helt oskyddade.

Jag blir förbannad på gångtrafikanter där en person på nåt jävla märkligt sätt lyckas ta upp en hel cykelbana även om det finns en hel ocean av trottoar att gå på.

Blir även arg på de töntar som klär sig som de vore elitcyklister. De har värsta utrustningen med hjälm, handskar, skor och gud vet vad. Trots detta skiter man fullständigt i allt vad trafikregler heter. Cyklar mot rött medan de tittar på mig som jag vore en idiot som stannat vid rött även om det inte finns en bil i sikte på 53 km håll. Hallå, cykel är också ett fordon!

Värst av allt är de vuxna som har ett barn bak och skiter fullständigt i det som jag beskrivit ovan. Hur fan tänker man då? De tänker inte alls skulle jag tro

Om ni tror att kvinnor, som sägs vara mer av den hänsynsfulla sorten människor, sköter sig bättre så tror ni fel. Snarare tvärtom

Det som jag beskrivit ovan gör mig så arg. Det är den här ilskan som kommer att resultera i att jag får en hjärtinfarkt eller hjärnblödning i trafiken.

Hur jäkla mycket hjälpte det då att jag stannade vid rött?

Göteborg och Mölndals stad vill att vi ska ta cykeln oftare. Hur kommer det då sig att det är så dåligt med cykelbanor i stan och att de cykelbanor som finns har har så usel vinterväghållning.
Det är så dumt. Nästan lika dumt som att resenärer skulle behöva stämpla ut när de kliver av buss, tåg eller spårvagn.

ps. kanske ska nämna att jag älskar att ta cykeln om någon fick för sig nåt annat =) ds.

Ni som undrar hur det går på adoptionsfronten kan jag meddela att det inte händer något alls för tillfället. Vi sitter i väntrummet och väntar på att de ska ropa upp oss.

Trots att det är jättesvårt att planera för semester eller andra större händelser i framtiden tycker jag det är skönt att det inte finns datum när vi får barnbesked.

Det skulle bara skapa en massa oro och livet skulle gå i slow motion eftersom den som längtar efter något alltid väntar för länge. Nu försvinner dagar och veckor i en hiskelig fart. För varje dag som går desto närmare kommer vi vårt efterlängtade barn.

Naturligtvis kommer jag meddela er när det händer nåt avgörande. Tills dess får ni hålla er till tåls och snällt vänta.

I helgen är det ett löparevent för sträckan Varberg - Göteborg. Drygt 80 km löpning. Ju längre desto bättre? Jag är inte så säker på det.

Ju tidigare desto bättre? Ja för min del

För min del är det alldeles för långt att springa mer än 5 mil. Kanske att jag hänger på något liknande framöver. Tanken var först att jag skulle hoppa in i gruppen när de hade ungefär 30 km kvar till Linnéplatsen som är slutstation.

Men eftersom det skulle någongång på eftermiddagen blir det för sent på dagen. Dessutom behöver jag gå och vakta telefonen för att de ska ringa och meddela mig.

Hur skulle jag göra nu? Behöver verkligen ett långpass i helgen. Mia, kom som en räddande ängel, när hon slängde ut en förfrågan på Facebook om det var någon som ville göra henne sällskap på ett långpas på lördag vid 10.

Kunde faktiskt inte bli bättre. Självklart hänger jag på. Start vid Heden.

Tack för den!

I fredags var det första april. En dag då allt och alla ska luras. Visserligen är jag oerhört naiv men brukar ändå vara skeptisk till det mesta. Det är väl mitt norrländska kynne som fortfarande finns kvar i mig trots snart 12 år i det underbara Göteborg.

Trots detta blev jag lurad både en och två gånger .... kanske en tredje gång

Lurendrejad 1 

Är på väg ut på min morgonjogg. Kollar Facebook innan jag ger mig iväg och får läsa följande - Moratti ber om ursäkt till Moggi: ”Han är oskyldig – Calciopoli var en komplott!”

Sätter verkligen hjärtat i halsgropen. Börjar förbereda försvarsta, kallsvettas och funderar på hur jag ska kunna slingra mig ur det faktum att jag spytt galla på de andra lagen i allmänhet och Juventus i synnerhet över deras inblandning i Calciopoli. Samtidigt tänker jag att det inte tar bort det faktum att jag innerst inne vet att Juventus sysslat med systematiskt fusk och dopat spelare. Det känns som en liten tröst trots allt.

Tusen tankar. Nån minut senare inser jag att jag blivit blåst. Första april.

Tack för den. Ni fick mig att må fysiskt och psykiskt dåligt. Fotboll och Inter är trots allt en stor del i mitt liv.

Lurendrejad 2

Bloggaren och den talangfulle löparen Alexander har den senaste tiden legat lågt med löpning och istället ägnat sig åt Geocaching. Det är nån modegrej som ungdomarna finner intressant.

I fredags började det komma statusuppdateringar om ett morgonpass på 15 km och sedan ett lunchpass på x antal km. Vad fan pysslar han med tänkte jag. Räcker det inte med talangen eller måste han verkligen förnedra oss andra så pass djupt? När kvällspasset på x km dök upp förstod jag att jag återigen blivit lurad.

Till mitt försvar kan jag säga att jag inte känner den talangfulle Alexander så jättebra.

Lurendrejad 3 ?

Den fantastiska långlöparen och universitetskollegan (visst är man kollegor även om vi jobbar på olika universitet?) Mia skriver att hon fått löparstipendium till Kenya. Låter lite märkligt men varför inte?

Även nu ett par dagar senare skriver hon om sin framtid i Kenya och sitt stipendium. Driver hon med mig och andra eller är det sant?

Min instinkt säger mig att det är bluff och båg men samtidigt känns det som ett underskattande av hennes löparförmåga

Du är en duktig löpare Mia men det här går jag nog inte på

Har haft en mycket trevlig helg med god mat och härliga vänner. Ingen träning så långt ögat har nått. Det närmaste jag har kommit idrott har varit cykel och fotboll på TV. Lagomt så

Vännerna anlände från Bryssel på fredagkväll. På lördag tog vi en tur på stan.

En riktigt god kaffe på Piccolino. Köpte skaldjur och Chablis. Drack champagne och åt av havets läckerheter på kvällen.

På söndag blev det stadsmuseet, besök på Bar Italia, promenad i vårt fina kulturminnesmärkta bostadsområde och middag på Vin o tapas på kvällen.

Det har varit en välbehövlig vila för båda kropp och själ!

Veckan är fullspäckad. Både träning och andra sociala aktiviteter. Allt från en föreläsning med Bengt Brülde om Lyckan till ett 30 års kalas på lördag.

Där emellan blir det en andra omgång vaccinationsspruta och en AW på torsdag.

Fullt upp och det är så jag vill ha det!

Eftersom jag inte kommer att träna mer den här veckan, förutom min cykeltur hem, kan jag lika gärna göra sammanställning över träningsveckan redan idag.

Löpningen har väl gått sådär. Söndagens härliga 15 km och Vårtävlingen satte sina spår med ömma, stela och tunga vader. Det har varit slitigt värre och löpsteget har varit under all kritik. Har dock kämpat på även om jag inte fullföljt alla pass till 100 %

Körde ett dubbla pass i onsdags med spinning och gym. Var kul att sitta på spinningcykeln igen och svettas gärnet.

Nu har jag kört baspass ett tag så nu får det bli medelpass eller någon annan spinningform.

Nästa vecka är planen ca 69 km löpning. Hoppas det känns bättre då men jag tycker att  två dagars ren löpvila ska göra susen.

Så här såg träningen ut i siffror för vecka 13

Sammanställning: V 13

Antal träningspass: 19 st

Total tid: 702 min

Antal dagar av träning: 5

Löpning:

Antal löppass: 4

Sträcka: 36.36 km

Total tid: 172 min

Torsdagens milrunda gick lite bättre än tisdagens intervallpass. Hade inte lika ont i vaderna men fick ändå stanna en gång för att stretcha.

Kanske det är så att jag har tränat för mycket på sista tiden. Sover inte lika bra och somnar nästan så fort jag lagt mig i sängen.

Känns som det inte var alltför längesen, ett par tre veckor, som jag hade en liten återhämtning.

I helgen får jag besök av en av mina bästa kompisar som även var bestman på mitt bröllop. Han har en gedigen träningsbakgrund och har varit elitskidåkare.

Han har gjort maran på under 3 timmar men nu sätter hans vader stopp för allt vad löpning innebär. Istället är det cykel som gäller.

Nu när han och hans fru är på besök får vi njuta av livets goda istället (även om träning tillhör den kategorin)

Idag körde jag löpning på morgonen innan jobbet. Det var dimmigt men varmt och skönt. Tunga ben idag också. Även idag fick jag stanna och sträcka ut.

När jag ökade tempot på slutet av passet kändes det mycket bättre.

Det blev 7.7 svettiga km.

Morgonträning gör mig oerhört pigg. Hur underbart som helst.

Vilken tid på dygnet föredrar ni att träna?